Jens Holmer Foto: Jeff Flindt
Bloggen om Dans har intervjuat Jens Holmer, en dansare på havet, inför en höst som zoomar in olika livsstilar på dansfältet. Kan man anta att dansare lever på ett särskilt sätt? Och har surfare och dansare något gemensamt?
Hej, vem är du?
Jag driver surfreseföretaget Surfakademin och lär svenska folket att dansa på vågorna i Costa Rica, Galicien, Biarritz och Kalifornien.
När och varför började du surfa?
1991 såg jag filmen Point Break där Keanu Reeves och Patrick Swayze rånar banker för att finansiera sin surfing. Jag blev mycket inspirerad… av surfingen… och åkte med några vänner för att jaga vågor i Indonesien och då främst Bali.
Patrick Swayze, surfskådespelare och dansskådespelare, här med skådespelaren Jennifer Grey, i filmen Dirty Dancing:
När blev surf ditt liv på riktigt? En särskild händelse/beslut?
Jag läste klart på Handels i mitten på 1990-talet och drev en liten reklambyrå under något år däromkring. Fick lätt panik, kände att jag var på väg åt ett håll som jag inte ville gå. Fick en idé om att jag måste iväg och flyttade då från Sverige till surfingens mecka – Hawaii. Jag blev kvar på Hawaii i tre-fyra år. När jag lämnade Hawaii för att återvända hem hamnade jag åter i konsultverksamhet. Jag var med och startade upp varumärkesbyrån Label BBDO. Jag körde på med den byrån i fem år. Visst åkte jag iväg och surfade så fort jag fick möjlighet, men sex-sju veckor om året räckte inte. Jag saknade surfingen för mycket och bestämde mig för att lämna konsultandet. Jag startade då surfreseföretaget Surfakademien (se länk på slutet) tillsammans med min vän Peter Sahlberg 2006.
Jens surfar på Hawaii Foto: Lydia Ogunlowo
Går det att säga att surfare har en speciell livsstil med vissa kännetecken?
Absolut. Det finns många typiska karaktärsdrag för en surfare. En surfare är tex mycket hängiven. Han eller hon offrar allt för vågorna. Såväl arbete, bröllop som relationer. Sedan skulle man kunna säga att man kan dela in surfare i olika stiltyper:
- skäggiga hippiesurfaren som lever av naturen och går runt på stranden och äter egenodlad ananas, mango och avocado.
- den trendige hipstersurfaren. Som ser ut som hämtad ur 1950-talets Kalifornien. Han kör en lång bräda, sk longboard och har en slick look.
- Slutligen har vi shortboard-surfaren. ”The agro wanker” som har skalat huvud och river sönder vågorna aggressivt med sin korta bräda.
Isåfall, finns det några gemensamma nämnare?
- Skäggige hippiesurfaren surfar naken med ett stort smile
- Hipstersurfaren kör korta trunks, perfekt frisyr och Ray Ban Wayfarer-solbrillor på hela tiden
- Agro wanker surfaren kör långa trunks, gärna ner förbi knäna och är arg på vågen.
Foto: Anton Hoas
Vilken typ av surfare är du?
Jag har nog lite av alla tre stereotyperna i mig. Det var långa trunks och korta brädor i början, sedan har jag i perioder köpt lite för mycket av de senaste surfmodet (hipstersurfaren), men nu strävar jag efter att vara ren hippiesurfare. Från hipster-surfare till hippie-surfare alltså.
Det dyker upp kurser i yoga/surf t ex, hör det ihop eller är det en marknadsanpassning?
Yoga är viktigt för surfen och vi har hållt på med det sedan vi startade för 8 år sedan. Vi har alltid haft surfyoga på vår ranch i Costa Rica. Men det är dock först på senare år som vi har kommunicerat mer aktivt om det. Det är ju så att alla går igång på yoga nu för tiden. Vilket ju är en fantastisk trend. Men för oss är det inte ett marknadsföringsknep utan en viktig del i hur du utvecklas som surfare. Att vara smidig är viktigt i surfing. Tjejer surfar vackrare än killar tycker jag, det är för att de ofta är mjukare i kroppen. Yoga är superbra för att behålla smidighet, samt också fokus och balans. Nu kör vi tex Surf&Yoga kurser i Biarritz med vännerna på Yogobe.
Surf/snowboard/skateboard? Passar de ihop, eller stör de varandra i sina olika tekniker?
Det passar ihop. Men vi måste komma ihåg att originalet är surfing. Sedan 1000 år tillbaka har man surfat i Polynesien och Hawaii. När jag möter skatare och snowboardare och berättar att jag surfar så är alltid reaktionen: ”Wow, det vill jag också göra!” Skateboarding är ju utvecklat av surfare i Kalifornien på 1940-50-talet. När de inte fick vågor så satte de hjul på brädor och surfade nedför backar och så småningom också i pooler som de tömde på vatten.
Foto: Anton Hoas
Musik?
Jag älskar jazz och soul. Jag tycker att det finns likheter här. Surfing handlar om att improvisera – här tycker jag att jazzen uttrycker det. Sedan känner jag att det finns mycket själ i soulmusiken. Den här rytmen tycker jag finns i naturen och i havet på något sätt. Sedan så finns det ju många som tycker att surfmusiken är punk. Där man aggressivt surfar sönder vågorna men det är inte ”my coup of tea”. Och såklart så kan man här också ta upp surfband som bildades i Kalifornien under 60-talets surfboom där, så som t ex The Beach Boys.
Kläder?
Det finns olika klädstilar inom surfing. Halva svenska folket går runt med surfshorts från surfmärken som Quicksilver och Billabong som räcker ner till knäna, fast de aldrig har stått på bräda. Surfakademin samarbetar nu med varumärket Uniforms For Dedicated. Så man kan absolut ha surfshorts utan att ha surfat. Kolla in filmen här inspelad i Costa Rica:
Mat/vegetarianism/rawfood? Champagne/ostron? Spritkök/pulversoppor?
Som surfare är jag på många vackra platser där det växer saftiga härliga frukter och det är bra att äta vegetarisk kost för att vara lätt i kroppen när jag är ute ibland vågorna. Sedan äter jag också fisk. Så jag är ”aquaterian” och lever liksom av och för havet.
Samhällsklass? Hög/låginkomsttagare?
Alla vill surfa. Det är ju egentligen en enkel och mycket billig sport där du bara behöver en planka att åka på. Men eftersom vi som svenskar måste resa till platser med bra vågor så blir det dyrare och mer exotiskt. Vi har väldig bredd på de som surfare med oss. Det är allt ifrån studenter, bankers, lärare, pensionärer och läkare. De är i alla åldrar. Den yngsta förra året var 6 och den äldsta 72. Sedan är vi glada att vi har fler tjejer än killar som reser med oss.
Saknar du ditt ”golv”, din ”mark” när du är långt från havet?
Som väl är bor jag ju vid havet året runt. Nu är jag ju mer och mer i Sverige och då är glad att få bo vid havet på Brännö. Synd att det inte finns vågor här på ön. Men att titta ut över havet ger en härlig känsla och jag brukar intala mig själv att en våg rent teoretiskt skulle kunna komma in.
På tal om det, testade du någonsin någon våg från båtarna i farleden?
Jag har försökt att hitta surfvågor här runt Brännö. Jag har bland annat varit utanför Galterö och fångat en våg från Stena Line färjan. Det var dock en mycket liten våg. Nu hörde jag ett av världens största fraktfartyg börjat köra förbi här utanför. Jag är alltså vid gott mod igen. Skall se till att få kontakt med kapten på fartyget, så att jag kan be honom att köra förbi lite snabbare och lite närmare bara.
Har surfandet förändrat dina rörelser i vardagen?
Jag försöker tänka som en surfare också när jag inte surfar. Jag tror att surfingen gjort mig friare i tanken. Som surfare så måste man ögonblickligen fatta beslut kring vad man skall göra på vågen. Det går fort och du måste lita på dig själv. Jag tror att jag som surfare i vardagen är bättre på att lita till mina beslut och instinkter.
Vanliga surfskador?
Surfar du större vågor som bryter över sylvassa rev så finns ju risker för frakturer, drunkning, etc. Men vi åker världen över och letar efter små vågor. Härliga vågor som rullar många hundra meter. Jag har surfat i över femton år och haft mycket få surfskador. Några ärr har jag fått med mig, men främst är det förslitningsskaderisken, från när man paddlar ut till vågen på brädan, som finns där.
Jens väntar på våg Foto: Jeff Flindt
Finns det någon pensionsgräns för proffssurfare? Balettdansare pensioneras vid 40.
Världens bästa surfare (på kortare brädor) genom tiderna heter Kelly Slater. Han är 41 och fortfarande bäst i världen. Sedan är det härliga med surfing att man kan hålla på hela livet. Det finns en underbar film som heter ”Surfing for Life” som handlar om just äldre personer som surfar. De fick lite kritik för att det fokuseras så mycket på ungdom inom surfingen. Men nu på ålderns höst ger de tillbaka i form av energi och glädje. De är i 70-, 80- och 90-års åldern. Den äldsta är 93 år.
Tack oändligt Jens, för svar på mina frågor. Kanske får du nu en annan typ av dansare till din akademi. Från Balettakademien till Surfakademin…
Vem vet. Ja, jag tyckte det här var kul. Det finns helt klart kopplingar mellan dans och surfing. Det handlar om rytm och energi. Som surfare måste vi anpassa oss efter naturen, allt är dynamiskt. Jag tänker att man måste göra det som dansare också. Det är viktigt att vara mjuk och kraftfull på samma gång. Att vara avslappnad men ändå skarp och fokad. Att våga lita på sig själv. Att välja livet.
Hang loose!
Foto: Niklas Malmqvist
Länk till Surfakademin: http://www.surfakademin.se
Bloggen Om Dans 