Det är andra söndagen i advent. Hela Sverige har snö. Många är besatta av saffran och russin. Alla går och väntar på, ja vaddå?
På ledighet och samvaro, pulkåkning och filmtittning!
Filmtidskriften FLM har just nu en inspirerande danskalender, njut av pågående tjugofyra luckor, klicka här: Danskalendern
Kanske ska bloggen om dans ha en danskalender nästa år? Jag skulle kunna presentera en koreograf och dansare varje dag i december. Ni får gärna skriva till mig och nominera er själva eller era kollegor.
I sökan efter dansklipp för adventstider snubblade jag på detta klassiska klipp ur filmen Zorba the Greek (1964) i regi av Michael Cacoyannis.
Ett möte mellan den den livskraftige Zorba (Anthony Quinn) och den hämmade Basil (Alan Bates) där dansen, som så ofta, får symbolisera kroppslig och själslig frihet:
Jag vill också presentera några av Georges Méliès’ filmer, de passar december, särskilt filmen om resan till månen, där vi får uppleva astronomer – stjärngossar. Platsar de i våra svenska luciatåg?
Alla skådespelare var förstås dansare i filmens begynnelse. Plastisk skolning var nödvändig för stumfilmsstjärnorna. De allra första filmerna var dansfilmer. När och varför försvann dansen från Hollywood? När drogs linjen mellan magi och realism, mellan rörelse och text? När ljudfilmen kom blev filmerna mer och mer historieberättande, mer realistiska och psykologiska. Nu får vi som längtar efter alternativa berättande söka oss till utomeuropeisk film, fantasy film, konstfilm och förstås dansfilm. Dansfilm är en egen genre på frammarsch. Nya dansfilmfestivaler ser dagens ljus över hela världen. Akademier upprättar särskilda dansfilmprogram och teoretiker börjar skriva ned dansfilmens teori och historia. Jag har tidigare presenterat Maya Deren. Här kommer några filmklipp av den mycket produktive filmaren och illusionisten Georges Méliès (1861-1938). Han skapade, mellan 1896 and 1913, inte mindre än 531 filmer. De var mellan 1 och 40 min långa.
Georges Méliès film från 1898:
Georges Méliès film från 1902:
Den Infernaliska Cakewalk, från 1903, som speglar tidens dansfluga cakewalk. Musiken är nyskriven ragtime av Keith Otis Edwards:
Och, till sist, här är världens första fantasy film, en riktig jullovsfilm. A Trip to the Moon (1902), med stjärngossar och väldigt viga rymdvarelser:
På återseende. Au revoir.
– Vilken superbra idé med en danskalender! Gärna koreografer och dansare verksamma i västsverige. Jag ska sammanställa en önskelista med namn!
GillaGilla
Jättebra, jag kan börja förbereda redan nu.
GillaGilla